Trots...finns det någon som känner igen sig eller kanske befinner sig i samma situation? Vi har en liten kille här hemma som verkligen befinner sig i trotsåldern och som hela tiden skall säga emot eller streta emot. Vissa dagar är ju självklart bättre än andra och i vissa fall ger han sig snabbare än andra. Men idag gick verkligen droppen för mig.
Melwin dansar på söndagar och det har än så länge bara varit tre gånger och vi har varit där två gånger för förra gången missade vi det på grund av just trotsen, men det är en annan historie. I alla fall Melwin är alltid lika glad när han förstår att han skall gå till dansen, men sen väl där så bryter helvetet ut rent ut sagt, han vill inte göra som fröken säger att dom skall göra och ringdans med rörelser, vad är det? Det är ju roligare att springa runt och ha kul för sig själv. Men sen när hinderbanan kommer fram då är han jätte duktig och gör verkligen så man skall göra och trilskas inte alls.
Nu har jag två teorier, är det av ren jävulskap som han inte gör som jag vill att han skall göra eller beror det på att han faktiskt inte är så gammal och faktiskt inte hänger med riktigt vad man skall göra, kanske att han tycker det är jobbigt att dom andra kan men inte han och att det kan vara därför som han trillskas med att han skall springa runt som en dåre och inte lyssna. Idag höll jag på att bryta ihop, för denna trotsen har nu hållt på varje dag under ett antal veckor och de känns inte som vad jag än gör hjälper.
Men i alla fall lösningen på just dansen får bli ett försök till så nu i veckan skall vi köpa skivan som dom använder på dansen och öva hemma och se om det till nästa gång kan bli bättre annars får vi nog ta och lägga ner försöket och inse att han är lite för liten, för dom andra är faktiskt äldre än Melwin det skiljer i alla fall ett halvår och i denna åldern händer det ju faktiskt mycket på ett halvår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar